Mycket motivation, lite resurser och stora resultat

3 januari, 2017

Eva Meunier arbetar som projektledare och förändringsledare på Frontit och är engagerad i en rad olika ideella projekt inom kultur, musik och ungdomsverksamhet. Här delar hon med sig av sina tankar vad professionella projekt har att lära av ideella projekt som gång på gång lyckas skapa någonting ur nästan ingenting alls.


Jag såg musikalen Annie i Ydre kulturcentrums uppsättning i höstas. På en liten teater, långt ute på landet, spelas det en musikal som har gått för fulla hus, fått fantastiska recensioner, och där flera extraföreställningar fått sättas in. En musikal som är så bra att den kunde ha gått på vilken Stockholmsteater som helst. Den är producerad med ofantliga mängder av ideellt arbete.

Vi som är professionellt intresserade av projekt och hur man leder projekt för att nå resultat borde verkligen fundera på hur det kommer sig att frivilliga och engagerade människor gång på gång åstadkommer fantastiska saker, ofta med väldigt lite resurser, jämfört med i professionella projekt.

Ideellt arbete görs ofta efter att “allt annat” är färdigt: man har kommit hem från sitt vanliga jobb (det som betalar räkningarna och sätter maten på bordet), barnen har lagt sig och disken är avklarad. Och ändå skapas det gång på gång någonting ur nästan ingenting. Men hur går det till, egentligen?

Det finns utmaningar. Jämfört med en professionell vardag med heltidsarbetande projektmedlemmar som är anställda för att göra det de är utbildade för, skiljer det förstås en del. Det finns sällan särskilt många ideella timmar att disponera, kompetensen och erfarenheten kanske inte är heltäckande från början, och motivationen finns i ett spektrum från ofattbart hög till nästan obefintlig.

Fast – så kan det ju vara på jobbet också, eller hur?

Jag har jobbat med ideella projekt i många år, och jag har lärt mig något spännande: Det är inte alltid så olika mot professionella projekt.

Många av de metoder som vi använder för att strukturera professionella projekt hjälper även projektovana, ideellt arbetande personer – sånt som att visualisera aktiviteter i en kanbantavla, eller att jobba med spelregler för hur teamet ska arbeta, så att det blir tydligt för alla vem som har mer eller mindre möjlighet att engagera sig i ett projekt.

Kanbantavla på en gammal vaxduk i skogen under förberedelserna inför lajvet Ulvprovet, ett ideellt projekt som gick av stapeln 2016 efter ett års förberedelser (artikelförfattaren längst till höger).

Ideellt arbete, när det fungerar som bäst, har verkligen något att lära oss som arbetar professionellt med projekt. Där hittar vi precis de kreativa, högpresterande och motiverade team, som tar vara på allas kompetenser och personligheter – just sådana team som vi lägger så mycket möda på att bygga upp på jobbet. Team som mobiliserar folk till att ge det där lilla extra, och som skapar ”någonting” ur ”(nästan) ingenting”.

Har du också erfarenheter – bra eller dåliga – av att jobba med ideella projekt? Är det motivationen som är det avgörande faktorn för att lyckas? Kontakta mig gärna med funderingar kring motivation, projektledning och ideellt arbete.

Dela artikel
Facebook
LinkedIn
E-post