Genom att arbeta agilt har utvecklingsprojekt inom IT nått effektivare, tydligare och snabbare resultat. På Frontit vill man ta det agila receptet och dra nytta av det inom verksamhetsutveckling.

– Vi vill styra mot nyttan och identifiera hur man uppnår den, oavsett om det gäller att sälja mer, genomföra effektivare projekt eller sänka kostnader, säger Anders Fresk, konsult på Frontit.

Anders Fresk som har lång erfarenhet av det agila arbetssättet. Han har jobbat med agil metodik i mer än 10 år. Enligt honom är den stora styrkan i den agila metodiken och nyttostyrd verksamhetsutveckling att de hjälper företag att fokusera sina insatser och arbeta med rätt saker.

– De flesta verksamheter är inte tillräckligt inriktade för att uppnå sina resultat effektivt. Arbetar man agilt får man bättre, tydligare och snabbare resultat till en lägre kostnad. Gör inte allt, gör bara det som ger resultat, säger han.

Korta cykler och tydlig uppföljning ger bättre resultat

Ett vanligt problem är enligt Anders Fresk hur många företag arbetar med projekt. Ofta sätter man upp projektets förutsättningar och lösningar redan från början men tar sig inte tid att under arbetets gång stanna upp och titta på vad som faktiskt borde prioriteras för att nå resultat. Det arbetssättet slösar enligt Anders Fresk inte bara tid och pengar utan resulterar ofta i en sämre slutprodukt.

– Om du har ett projekt på 1,5 år så kommer det hända så mycket som påverkar arbetet under tidens gång: nya lagar och regler, ny teknik eller nya kundkrav. Om du då jobbar med samma lösningar som du satt upp från början är kanske arbetet inget värt när du väl kommer fram, säger han.

Vad det agila arbetssättet gör annorlunda är att bryta ner arbetet i mindre cykler och fokusera på vad som är viktigast just nu. Istället för att stirra sig blind på ett slutmål som ligger mer än ett år framåt i tiden identifierar man i varje cykel vad som levererar mest nytta till lägst kostnad och ser till att få just det gjort.

– Man arbetar med bestämda intervaller på kanske två eller tre månader. Sen gör man en uppföljning och en ny prioritering. För de som är direkt involverade blir det en större tydlighet, det blir lättare att veta om man gör rätt eller fel istället för att jobba på i en ändlös process, säger Anders Melander.

Större engagemang och delaktighet i organisationen med agilt arbetssätt

Det agila arbetssättet ger ökade möjligheterna till uppföljning och utvärdering och skapar bättre förutsättningar eftersom de som ska ta del av slutresultatet hela tiden kan ge feedback på arbetet som utförs.

– Ett vanligt problem är att beställaren inte vet om gruppen kommer kunna leverera, men arbetar man agilt så ser man det väldigt tidigt. Det kräver en stor delaktighet av beställaren som hela tiden behöver vara aktiv och ta fram prioriteringar och ge återkoppling, säger han.

Anders Fresk är också noga med att påpeka att det agila arbetssättet inte bara kan användas i utvecklingsprojekt inom IT. Genom nyttostyrd verksamhetsutveckling kan den agila metodikens grundtankar bli ledstjärnor för hela verksamheten. En kontinuerlig utvecklingsprocess och mer engagerade anställda menar Anders Fresk. Det är två stora fördelar som den agila metodiken för med sig i det dagliga arbetet.

– Man fokuserar på nytta och resultat och på att göra det viktigaste först, för att sedan följa upp och bygga på. Det fokuset borde alla ha, säger han.