Millennieskiftet hade hunnit passera den där våren, när solen sken fantastiskt vackert. Jag var på Gotland, satt ute på en parkbänk med glass i handen och framför mig hade jag en Nokia 9110i Communicator och svarade flitigt på mejl. Arbetskamraterna var som vanligt på kontoret i Stockholm, men jag var i paradiset. Det var en obeskrivlig frihetskänsla att kunna vara ute i vårsolen och samtidigt kunna utföra sitt jobb. Jag visste inget om framtiden då och var mycket nöjd med tillvaron! Sju år senare lanserade Apple sin iPhone. Mobiltelefonen som skakade om våra liv.
Iphone startade en ny epok
Idag kan varenda kotte mejla i vårsolen och arbeta på distans – det har blivit en naturlig del av vår arbetskultur. Vi lever nu i ett samhälle som knappast skulle fungera utan våra smarta telefoner och de mobila tjänsterna. Telefoner som inte bara revolutionerat vårt sätt att kommunicera, men också skapat nya beteenden och koncept som evolverat helt andra områden, till exempel fotografering, media- och spelkonsumtion, mjukvarudistribution, identifiering, betalningar. Telefonen har fått den världsomspännande webben att rymmas i våra fickor. Vår uppfattning och förväntningar på mobiltelefonen idag skiljer sig markant mot vad vi efterfrågade tiden före iPhone.
I själva verket lanserade Nokia sin första Communicator redan 1996 och Ericssons pekskärmstelefon R380 introducerades år 2000. De kommande åren bevittnade vi diverse försök till app-marknadsplatser och det svenska uppstickarföretaget Neonode visade upp en mobiltelefon med pekskärmsteknik, där det mesta styrdes med svepgester. Själv envisades jag då med att manövrera kalendern och anteckningarna med hjälp av en pekpenna, efter att ha övergett Nokia för en mycket smidigare Handspring (senare Palm) Treo. Så småningom fördes de olika koncepten ihop och paketerades i en elegant design – iPhone startade den nya epoken.
AI är nästa stora transformation
Det intressanta här är att alla i branschen på olika sätt visste om att det var på gång. Olika aktörer experimenterade med olika lösningar, vissa hade lyckats hitta delarna som så småningom kunde föras samman och växa på det sätt som Apple, Google, Samsung, m.fl. framgångsrik har lyckats med. Samtidigt halkade några efter och lyckades inte hänga med i den snabba omställningen.
Nu är vi återigen i ett liknande läge med det som vi idag kallar för AI (artificiell intelligens) – årets mest hajpade och omtalade digitala buzz. Alla pratar om det, många ska titta närmare på det och några har redan någonting på gång. Digitala assistenter, självkörande bilar, rekommendationssystem som skräddarsyr annonser, föreslår filmer, musik och böcker, digitala reportrar (och nättroll i sociala medier), textanalyser och översättningar, chatbots, system för prediktivt underhåll, smarta övervakning och säkerhetslösningar, och så vidare.
Precis som den där våren då för snart 20 år sedan, står vi nu inför nästa stora förändring. Vi vet att det finns aktörer som har lyckats skapa delarna som i en snar framtid kan föras samman och fungera tillsammans i en mycket större helhet. Vi kan inte säga när det händer och i vilken form – men vi vet om det, när det plötsligt inträffar! Då kommer det vara det självklara valet som transformerar ekosystem och samhällen. Undrar om vi sen 20 år från nu ens kommer att minnas att vi kallade det för artificiell intelligens?
Artikel skriven av Aras Kazemi.