Det är oundvikligt att inte beröra frågan om jobben när Artificiell intelligens diskuteras. För några år sedan var det inte helt ovanligt med rubriker som målade upp en framtid om att AI kommer göra oss arbetslösa. På hemmaplan kunde vi 2014 läsa rapporten från Stiftelsen för strategisk forskning, under rubriken Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. Även studier på senare tid har dragit slutsatsen att AI kommer att förändra arbetsmarknaden, men nu fokuseras det istället på omställningen av arbetsmarknaden. Samtidigt som vissa arbetssysslor automatiseras och hanteras av maskiner, skapas nämligen ännu fler jobb som kräver mänsklig inblandning.

AI kommer att ha inverkan på framtiden

Även om det finns skilda åsikter bland experter och analytiker om hur pass mycket AI kommer ha inverkan på framtiden, verkar de flesta ändå vara överens om att AI kommer att påverka arbetsmarknaden på något sätt. Ur ett perspektiv kan AI ses som nästa steg i digitaliseringen. Nämligen, en samling nya tekniker, som effektiviserar, evolverar och radikalt förändrar hur vi interagerar med stora mängder data i olika digitala plattformar. Denna utveckling skulle kunna jämföras med andra tekniska evolutioner, som haft stort inverkan på jobb och kompetensförsörjning. Ta till exempel webben och Internet-användandet, som förändrade hur vi kommunicerar och samarbetar idag.

Jag var sju år när jag stolt fick följa med min far till hans jobb och beskåda dåtidens kontor med verktyg som telefon, skrivmaskiner, tipp-ex, pärmar och kopiator. Detta var tiden precis före de digitala verktygens frammarsch när man fortfarande körde sina presentationer med hjälp av en OH-projektor. Kommunikationen skedde via telefon, fax, rörpost och möten ansikte mot ansikte. Med mikrodatorns intåg på kontoren och webben några år senare, kom de effektivare kommunikationsverktygen som kunde övervinna tids- och rymdbarriärer. E-post, snabbmeddelanden, chattar, videokonferenser och skärmdelning gjorde det möjligt för handledare och chefer att kunna arbeta på distans och fortfarande upprätthålla kommunikation med sina medarbetare.

Idag kan vi hålla möten och överföra information mellan olika kontor genom användning av olika internettjänster. Samtidigt har denna utveckling bland annat inneburit att yrken som sekreterare i princip försvunnit och meriter, som fingerfärdighet i maskinskrivning, ersatts med krav på systemvana och goda kunskaper i Excel. Kunskap i att söka fram information på nätet och hantera smarta telefoner är i princip outtalade förutsättningar för jobb och färdigheter, som vi har lärt oss i takt med utvecklingen de senaste decennierna. Till skillnad från 80-talet, skulle ingen bransch fungera idag utan att medarbetarna har tillgång till Internet.

Allt fler digitala lösningar introducerar nu AI, som ännu befinner sig i sin linda. Vi har redan omfamnat den nya tekniken och interagerar med den, till exempel när vi lyssnar på musikförslag från Spotify, väljer en rekommenderad färdväg från Waze, pratar med Siri, Google eller Alexa. Ser man det så, är det ingen större dramatik att medarbetarna i en organisation får tillgång till smarta verktyg, som gör det möjligt för dem att fokusera mer på de aspekter av arbetet som kräver mer mänskliga färdigheter. Vi kan till exempel få mer tid att arbeta kundnära och medvetet engagera oss med våra kunder. AI kan då ses som ett led i en utveckling, som successivt förändrar våra beteenden genom att underlätta och stödja våra mänskliga behov.

AI kommer inte att ersätta den mänskliga intelligensen

Många företag och organisationer investerar nu alltmer pengar än någonsin i utvecklingen av maskininlärning, smarta robotar och andra typer av artificiell intelligens. Samtidigt råder en viss övertro på vad AI är kapabel till. De tekniker som utvecklas just nu kan nämligen tränas till att hantera en specifik sak, inom en avgränsad omfattning och lära sig att bli riktigt bra på det – till och med bättre än en mänsklig intelligens. Men, dessa kan inte tränas till att bli en generell intelligens, jämförbart med den mänskliga intelligensen. Företag och organisationer, som implementerar AI för att reducera antalet anställda och konkurrera genom sänkta personalkostnader, kommer därför ganska snart inse att värdet av deras humankapital är mycket högre än de trodde det var. Kombinationen AI, kompetenta medarbetare och rätt ledarskap kan däremot ge organisationer en särskild förmåga att ta försprång genom att skapa en maximal kundupplevelse. När dessa lyckas öka sin omfattning och dra ifrån andra traditionella verksamheter, uppstår en större omstrukturering.

När de traditionella verksamheterna hamnar på efterkälken och slås ut, försvinner också jobben för grupper av människor. Detta kan upplevas som kaotisk och leda till konflikter, även om förändringen skulle bidra till ännu fler nya jobb. De nya jobben efterfrågar dels helt andra förmågor och kompetenser, dels behöver de nödvändigtvis inte uppstå på samma platser. Förändringen skulle då kunna bli mer jämförbart med omställningen från jordbrukssamhällen till våra urbana industrisamhällen. De som inte längre kunde leva av jorden fick flytta till städerna för att ta jobb i de nya industrierna. Urbaniseringsgraden i Sverige ökade från 15 till 80 procent på mindre än 100 år samtidigt som 1,5 miljoner svenskar flyttade till Nordamerika.

Så, även om förändringen på makronivå kan fortlöpa genom evolvering av nya tekniska lösningar och förmågor, kan strukturer på lägre nivåer genomgå kriser och stå inför omvälvande utmaningar. Dessa rörelser kan till exempel leda till att stora företag går omkull, men också förändra balansen i världsekonomin, påverka olika länders export- och importkvoter, BNP, och inte minst förflyttningar på arbetsmarknaden. Tittar man exempelvis på hur olika bolag har värderats, ökat sin omfattning och lyckats ta sig in på nya branschsegement senaste decenniet, syns tydligt techbolag från USA och Asien, som just nu leder utvecklingen. Det skulle vara osannolikt om dessa rörelser skulle lämna arbetsmarknaden helt opåverkad när företag som Amazon, Google, Facebook, Tencent, Baidu, Alibaba, Microsoft, IBM och Apple dominerar.

Ingen bransch kommer att fungera utan att medarbetarna har tillgång till AI

Jag föreställer mig att AI och den digitala omställningen kommer om 20-30 år ha förändrat alla branscher på ett sådant sätt, som vi idag inte kan föreställa oss. Liksom tidigare utvecklingar kommer det skapas nya yrken, medan andra yrken blir förlegade. Vi kommer kanske se nya typer av sysselsättningar och anställningsformer? Vem vet, verktyg som Outlook, Skype, Excel och PowerPoint kommer kanske platsa på museum bredvid faxen och OH-projektorn? Framtiden återstår att se, men klart är att business as usual kommer inte leda till nya affärer särskilt länge till.

För att lyckas behålla sin marknadsposition eller öka sin omfattning behöver alla aktörer oavsett bransch öka sin digitala förmåga, hitta nya affärsstrategier, bli mer kund- och datacentrerade samt investera för innovationer och förändringar på flera nivåer. Vi kommer inte upphöra att vara människor in i framtiden. Förvisso kommer en mängd arbetsuppgifter ersättas och förändras, men framförallt så kommer de flesta kvarvarande och nya arbeten i alla branscher inte fungera utan att medarbetarna har tillgång till AI.

 

Länkar för dig som vill läsa mer om ämnet:

 

Artikeln är skriven av Aras Kazemi