Varför går inte arbetet i gruppen som det var tänkt? Hur kommer det sig att vi varken når målen eller lyckas få en gruppdynamik som fungerar? Lite elementär kunskap om hjärnan kan hjälpa oss hitta lösningar och skapa både ansvarstagande och motiverade team. 

När vi är i ett sammanhang där vi ska fungera ihop med andra, gör vi det med erfarenheter från c:a 400 000 tidigare generationer. Sett ur ett evolutionärt perspektiv, är vår hjärna till exempel fortfarande programmerad att få oss att överleva på savannen, där vi var tvungna att utgå från att ett lejon gömmer sig bakom varje buske. Problemet är att hjärnan än idag har en tendens att se hot, problem och göra generaliseringar, även om inget av detta existerar. Det som förr var praktiskt på savannen kan idag bli ett hinder både i interaktionen inom och utanför gruppen.

Hjärnan styr våra tankar som i sin tur styr våra känslor, som påverkar beteenden och till sist resultatet. Denna kedja gör att det kan uppstå låsningar, konflikter, otrivsel och att mål inte nås.

Ett exempel på detta är området Förändringar. Den huvudsakliga uppgiften för i princip samtliga arbetsplatser är att leverera bra resultat vilket ofta kräver förändring och utveckling i de arbetsgrupper som finns i respektive verksamhet. Dock reagerar vi ofta med ett starkt motstånd till förändringar på våra arbetsplatser. Motståndet har till mångt och mycket sitt ursprung i att vår hjärna upplever all form av förändring som ett hot mot vår arts överlevnad.  Därför strävar vi ofta efter status quo utifrån perspektivet ”vi vet vad vi har; men inte vad vi får”. Vi vill helt enkelt inte ta onödiga risker då mycket av det nya kan vara tecken på något farligt. Förändringsarbete i en organisation misslyckas sällan för att själva idén är dålig utan för att medarbetarna och arbetsgrupperna inte kan förmå omsätta den i praktiken.

Som ledare är det viktigt att ha förståelse för och inse vikten av att aktivt jobba med effekterna av positiva händelser och känslostämningar i arbetsgruppen. Detta gäller i synnerhet i samband med förändringsarbete. Det finns några enkla saker som kan göra stor skillnad för att medarbetarna ska känna mer glädje och trygghet på jobbet och i samband med förändringar.

Sträva efter att minimera onödig irritation hos medarbetarna. Lös de små sakerna i vardagen som inte fungerar på ett bra sätt, utan skapar irritation. Varje gång det händer triggas en negativ tanke i våra hjärnor, som i sin tur drar igång en negativ känsla, som i sin tur påverkar vårt beteende i fel riktning. Om detta händer regelbundet sänker det grundnivån på arbetsglädjen i onödan, både hos individer och i arbetsgruppen som helhet.

Jobba för att höja arbetsglädjen i gruppen. Det kan ske genom att bl.a. uppmuntra medarbetarna att lära känna varandra, att lösa de konflikter som eventuellt finns eller jobba med företagskultur, värderingar och attityden medarbetare emellan. Mer fokus på arbetsglädje och det som är positivt kommer att trigga positiva tankar i våra hjärnor, som i sin tur skapar positiva känslor vilket i sin tur påverkar vårt beteende i positiv riktning.

Skapa en känsla av kontroll hos medarbetarna och i gruppen som helhet. Graden av autonomi, d.v.s. självbestämmande, skapar en inre motivation vilket underlättar, i princip allt förändringsarbete, både på individnivå samt i arbetsgruppen. Att involvera medarbetarna i förändringsprocessen på ett tidigt stadium samt ge dem möjligheter att påverka deras åtaganden och arbetsinsatser minskar deras upplevda oro och rädslor inför det nya.

Jobba med gruppkänslan. Vårt behov av att tillhöra en flock härstammar från tiden på savannen. Där överlevde endast de människor som var med i en flock. Eftersom vi i modern tid tillbringar många timmar varje dag på våra arbetsplatser så blir den flock vi tillhör där viktig för oss. I samband med förändringar påverkas flockens sammansättning och inbördes relationer, vilket skapar onödig oro och stress hos många. Lägg därför tid på att bygga en bra gruppkänsla och samhörighet, dels genom att förankra tydliga mål, synliggöra allas roller och ansvar, delge förväntningar på varandra och gruppen som helhet m.m. Då minskar man som ledare såväl stressmoment som energiläckage i form av missuppfattningar, onödiga konflikter eller dylikt.

Det gäller således att hitta strategier för att hjärnan inte ska stöka till det för oss när vi ska samverka tillsammans med andra, som i det här fallet, när det gäller förändringsarbete. Man behöver en plan för att få människor i grupp att kunna leverera bra resultat. En första utgångspunkt bör vara insikten om att alla individer har sin egen ”karta” av verkligheten som inte är lik någon annans och att det således endast finns subjektiva verkligheter. Vi behöver förstå vilka de andra är och vi behöver bli lyssnade på. Först när alla känner tillit och acceptans kan gruppen utvecklas positivt.

Sammanfattningsvis kan sägas att förståelsen för hur vi människor fungerar, både som individ och i grupp, är och kommer förbli ytterst viktig att beakta oavsett tidpunkt, plats eller sammanhang. Att därutöver äga viss kunskap och förståelse för hur vår hjärna fungerar bör rimligen resultera i att vi får en bättre insikt i hur människor gör när de tänker. Vilket i sin tur bör kunna leda till att vi kan möjliggöra för individer att prestera bättre och grupper att samverka på ett konstruktivare vis. Detta är någonting som vi på Frontit adresserar inom ramen för många av våra åtaganden kopplat till områden som; organisationsförändringar, utveckling av arbetsgrupper, framtagning av strategier, mål och planer, värdegrundsarbete, ledarskapsutveckling, konflikthantering m.m.

Vi pratar mer om detta under höstens seminarium -Hjärnan bakom teamet, och kommer bl.a. att gå igenom frågeställningar som:

  • Varför reagerar och agerar vi som vi gör?
  • Varför är det så svårt att förändra vissa beteenden, både på individnivå och i en grupp?
  • Hur viktig är gruppen och gemenskapen för att åstadkomma resultat?
  • Hur kan vi få allas ”kraftpilar” att peka åt samma håll?

Se datum och anmäl dig här.

23/8 Malmö

28/8 Västerås

28/8 Örebro

4/9  Sundsvall

6/9 Stockholm- FULLT

11/9 Norrköping

25/9  Stockholm

 

 

Seminarium
Artikel
Relaterat material

Kontakta Kerstin för mer information

Kontakta Mattias för mer information